torsdag 18 december 2014

Jultraditioner - Misteln

miʹstel (tyska Mistel bildat till ett germanskt ord för ’gödsel’),Viʹscum aʹlbumart i familjen sandelträdsväxter.Mistel lever som halvparasit på främst lind och apel. Den har smala, gröngula, motsatta blad. Arten blir 20–80 cm hög och kan nå en diameter av en meter. Äldre exemplar är klotformiga och mycket täta. Mistel är vintergrön.
Blommorna är små, gulgröna och något äppeldoftande. Arten är tvåbyggare, det vill säga honblommor och hanblommor sitter på skilda individer. Frukten är ett vitt bär. De klibbiga fröna sprids med fåglar, som gärna äter frukterna.
Mistel är Sveriges enda vedartade parasit. Arten är sällsynt och fridlyst i Sverige. Den förekommer huvudsakligen i Mälardalen och i östra Småland. Mistel är Västmanlands landskapsblomma.


image/jpeg
mistel som växer som halvparasit på en hagtorn i botaniska trädgården i Cambridge, Storbritannien. Seden att man vid jul får kyssa den som står under en upphängd mistel är känd sedan 1700-talet.
Förr hade misteln en viktig roll inom magin; den ansågs skänka liv och fertilitet, skydda mot gifter och verka sexuellt upphetsande. I den nordiska gudasagan är misteln känd som råmaterial till den pil som Loke lurade den blinde Höder att döda sin broder Balder med.
Att misteln är grön året om fick de forntida keltiska ”prästerna” att tillskriva den övernaturliga egenskaper och den betraktades som helig, särskilt om den växte på ekar. Misteln skördades sedan på ett speciellt sätt för att inte förlora sin magiska kraft.
Misteln sägs sedan gammalt ge lycka och välsignelse om man hänger upp den i taket eller ovanför en dörr i juletid. Att kyssas under en mistel vid juletid var en gång i tiden ett sätt för kvinnan att skydda sig mot att leva ett helt liv som ogift. Den man som kysst en kvinna under en mistel ska plocka ett bär ur den; när det sista bäret är plockat är mistelns magi försvunnen. Att mistlar ofta hängts upp i dörrar, framför allt vid jul, kan vara ett minne av att de under medeltiden ansågs hålla häxor och spöken borta.
  • Författare:
  •  
  • Peter A. Sjögren
  •  
  • Arne Järtelius
  • Nationalencyklopedin, mistel, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mistel, hämtad 2014-12-18

onsdag 17 december 2014

Jultratitioner - Jultomten

jultomten, det svenska namnet på den med julklappsseden förknippade gestalt som är det moderna sekulariserade västerländska julfirandets främsta symbol.Den härstammar från skolornas och sedermera hemmens firande av Sankt Nikolaus 6 december, vilket – först i protestantiska länder – flyttades till julen. I t.ex. anglosaxiska länder bibehölls därvid helgonkaraktären (Santa Claus), medan man i Tyskland antingen skapade en helt ny figur med anknytning till Jesusbarnet (se kinkenjes), eller döpte om helgongestalten till något kyrkligt neutralt, t.ex. Weihnachtsmann, ’julgubbe’.

image/jpeg
jultomten. Den amerikanska filmen ”Rudolf med röda mulen” (1998) tecknar en internationellt känd bild av jultomten med röda kläder, luva och långt yvigt skägg.
I Sverige var vid 1800-talets mitt Nikolaustraditionen nästan helt försvunnen, och julklapparna utdelades av julbocken. Med från främst Tyskland importerat julpynt introducerades då även här julgubben, som ganska snabbt ersatte julbocken och fick sitt svenska namn efter gårdstomten, som har gammal hävd i svensk jultradition men dessförinnan inte hade något med julklapparna att skaffa. Ordet jultomten förekommer första gången 1864 (som titel på en till julen utgiven skämttidning).
De tidigaste jultomtebilderna i Sverige återgav den tyska gestalten, men i och med att Jenny Nyströms rika produktion av julmotiv i stället tog upp den dvärgliknande svenska folktrotomten fick i vårt land jultomten ett från den internationella figuren avvikande utseende. Men liksom julbocken, som ju härstammade från ett utklädningsupptåg och därför var en maskförsedd, julklappsutdelande person, blev även jultomten hos oss en sådan, medan han i andra länder länge huvudsakligen var en fiktiv gestalt. 

image/jpeg
jultomten. Omslag till tidningen Julqvällen 1890 tecknat av Jenny Nyström. Utgångspunkten i folktrobilden av den svenska gårdstomten är tydlig.
Nationalencyklopedin, jultomten, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jultomten, hämtad 2014-12-17

Om "svenska" julseder

Nutidens julseder utgörs i stor utsträckning av lån, gjorda alltifrån 1700-talet från inte minst Tyskland, sedermera de anglosaxiska länderna. Till lånen ur tysk tradition hör bl.a. julgran, Lucia, jultomten och julkrubbor, till de anglosaxiska misteln och vissa julrätter, som kalkon; se även jultidning. Med först radion, sedermera televisionen, har vi fått nya, starkt styrande faktorer i det familjära julfirandet. Medan julförberedelserna och julhandeln tidigare var förlagda till de sista veckorna före helgen börjar nu varuhusens och julgatornas kommers redan i november, understödd av juldekorationer och julmusik, och samtidigt bjuder restaurangerna ut sina yppiga julbord, som kommer den hemlagade julmaten att förblekna. Med Lucia inleds julfirandet på arbetsplatser, i skolor och föreningsliv.

Nationalencyklopedin, jul, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jul, hämtad 2014-12-17